瑞典语简明语法

标签:
瑞典语svenska语法日耳曼语印欧语 |
分类: 语林迷踪 |
1.语言简介
生活中最容易接触到的瑞典语恐怕就是宜家家居(IKEA)的产品名字了。宜家有一套独特的产品命名方式,名字大部分取自瑞典语,也有部分源自其他斯堪的纳维亚语言。瑞典语(原:svenka,英语:Swedish
language,芬兰语:Ruotsin
kieli)属印欧语系日耳曼语族北日耳曼语支,与丹麦语、挪威语(Bokmål)同支。瑞典语是瑞典王国(Konungariket
Sverige)的官方语言,也是芬兰共和国(Republiken
Finland)的官方语言之一,使用人口约九百万。
2.字母与发音
瑞典语的重音是乐重音,有高调和低调两个调。正字里不标调,教材或词典中会标出相应的符号。
3.名词
瑞典语名词分为非中性(或通性)和中性两大类,也根据所带不定冠词称为“en名词”和“ett名词”。瑞典语中同性名词占多数。
通性名词:flicka女孩,gata街道,människa人,våg波浪,bro桥,by村庄,ungdom青年,moder母亲,villa房子,båt船,lärare老师,häst马,spegel镜子,tanke想法,affär商店,regering政府,kvinna女人,elefant大象
中性名词:hus房子,skepp船,barn孩子,biträde助手,djur动物,år年,brev信,sätt方式,beslut决定,hjärta心,märke标志,under奇迹,vapen武器,öken沙漠
瑞典语使用后置定冠词表示定指,用前置的不定冠词表示不定指。例如:
en bil 一辆车 bilen这辆车
en flicka 一个女孩 flickan这个女孩
ett hus 一座房子 huset这座房子
ett äpple 一个苹果 äpplet这个苹果
复数由后置的词缀表示。例如:
flicka-flickor女孩
gata-gator街道
skola-skolor学校
tavla-tavlor图画
stol-stolar椅子
väg-vägar道路
båt-båtar船
å-åar小河
bild-bilder图片
form-former形式
färg-färger颜色
hand-händer手
bok-böker书
hustru-hustrur妻子
ko-kor母牛
fiende-fiender敌人
frimärke-frimärken邮票
äpple-äpplen邮票
ansikte-ansikten脸
hjärta-hjärtan心脏
还有一些不规则变化。例如:man-män男人,gås-gäss鹅,mus-möss老鼠,fader-fäder父亲,broder-bröder兄弟
复数也有定指形式。例如:klockor-klockorna手表,skolor-skolorna学校,pojkar-pojkarna男孩,timmar-timmarna小时,äpplen-äpplena苹果,frimärken-frimärkena邮票
瑞典语名词末尾加-s表示属格。例如:
en
pojkes一个男孩的,pojkens这个男孩的,pojkars男孩们的,pojkarnas这些男孩们的
4.形容词
瑞典语形容词也和名词一样有性、定指以及复数的变化,作定语时位于名词前。例如:
作定语
en stor bil一辆大汽车 den stora bilen这辆大汽车 stora
bilar许多大汽车 de stora bilarna这些大汽车
ett stort hus一座大房子 det stora huset那座大房子
stora hus许多大房子 de stora husen这些大房子
作谓语
Huset är stort.
这座房子大。
Husen är stora.
这些房子大。
形容词修饰中性名词时有形态变化。例如:
fri-fritt自由的
rå-rått生的
vit-vitt白色的
het-hett热的
ny-nytt新的
mogen-moget成熟的
liten-litet小的
vaken-vaket醒的
god-gott好的
bred-brett宽的
ond-ont坏的
hård-hårt硬的
dum-dumt傻的
älskad-älskat心爱的
也有部分形容词无变化。例如:fast-fast坚定的,stolt-stolt骄傲的,svart-svart黑的,salt-salt咸的,trött-trött累的,stackars穷的,utrikes外国的,avsides遥远的,bra好的。
形容词有比较级和最高级,大部分形容词比较级加-are,最高级加-ast,加词缀时会引起一些语音变化。小部分形容词加其他词缀,个别形容词变化不规则。例如:
glad高兴的-gladare-gladast
rolig滑稽的-roligare-roligast
vacker漂亮的-vackrare-vackrast
grym残忍的-grymmare-grymmast
intelligent聪明的-intelligentare-intelligentast
intressant有趣的-intressantare-intressantast
svår困难的-svårare-svårast
stor大的-större-störst
låg低的-lägre-lägst
lång长的-längre-längst
god/bra好的-bättre-bäst
gammal老的-äldre-äldst
många多的-fler(a)-flest
还有不少多音节形容词借助mer(较),mest(最)表示级的区别。例如:
komplicerad复杂的-mer komplicerad-mest
komplicerad
fantastisk梦幻的-mer fantastisk-mest
fantastisk
typisk典型的-mer typisk-mes
typisk
energisk精力充沛的-mer energisk-mest
energisk
级的用例:
Pojken blev mer energiska med
åren.
这男孩一年年精力越来越充沛了。
den värsta lögn jag har hört
我听过的最糟糕的谎言
Summan var större än han
trodde.
数额比他想的大。
De var de bästa vänner.
他们是最好的朋友。
5.代词
-人称代词
主语(主格)
jag我,du你,Ni您,han他,hon她,den它(通性),det(中性)
vi我们,ni你们,de他们
宾格
mig我,
dig你,er您,honom他,henne她,den它(通性),det(中性)
oss我们,er你们,dem他们
反身
mig(mej)我自己,dig(dej)你自己,er您自己,sig(sej)他/她/它自己
oss我们自己,er你们自己,sig(sej)他们自己
den/det/de不但用于人称代词也用于指示代词。
代词用例
Han har vunnit en större
summa.
他已经赢了一大笔钱。
Jag har varit här flera
gånger.
我已经来过这里几次了。
En människa måste bestämma sig för hur hon
vill leva.
一个人必须要决定他想怎样生活。
Snälla du, hjälp mig!
请你帮我个忙!
Jag är ense med dig.
我同意你。
Du är den ende jag älskar.
你是我唯一的爱。
De hade inga pengar på sig.
他们没带钱。
Han älskar bara sig själv.
他只爱他自己。(själv表示强调,意为“自己”)
-物主代词
人称 通性 中性 复数
1sg min mitt mina
2sg(普通) din ditt dina
2sg(礼貌) er ert era
3sg.m. hans hans hans
3sg.f. hennes hennes hennes
3sg.n. dess dess dess
1pl vår vårt våra
2pl er ert era
3pl deras deras deras
反身 sin sitt sina
用例:
min penna我的钢笔,mitt bord我的桌子
min röda penna我的红色钢笔,mitt stora
bord我的大桌子(物主代词后的名词不用定指形式)
Det är min bok.
这是我的书。
Dina glasögon sitter på näsan.
你的眼镜在鼻子上。
6.数词
基数词(1-10):ett/en,två,tre,fyra,fem,sex,sju,åtta,nio,tio
序数词(1st-10th):fösta,andra,tredje,fjärde,femte,sjätte,sjunde,åttonde,nionde,tionde
7.动词
瑞典语动词的形态比较简单,没有人称变位。动词变位发主要分为三个弱变化类和一个强变化类。简要列举如下:
第一变位法
现在时:-r
过去时:-de
动名词:-t
过去分词:-d
例子
arbeta工作:arbetar, arbetade, arbetat,
arbetad
börja开始:börjar, började, börjat,
börjad
tala说:talar, talade, talat,
talad
öva练习:övar, övade, övat, övad
第二变位法(有两个小类)
a类
现在时:-er
过去时:-de
动名词:-t
过去分词:-d
例子
följa跟随:följer, följde, följt,
följd
bygga建造:bygger, byggde, byggt,
byggd
betyda意为:betyder, betydde, betytt,
betydd
använda使用:använder, använde, använt,
använd
b类:
现在时:-er
过去时:-te
动名词:-t
过去分词:-t
例子
köpa买:köper, köpte, köpt, köpt
trycka按:trycker, tryckte, tryckt,
tryckt
möta遇见:möter, mötte, mött,
mött
begyna开始:begynner, begynte, begynt,
begynt
第三变位法
现在时:-r
过去时:-dde
动名词:-tt
过去分词:-dd
例子
bo居住:bor, bodde, bott, bodd
tro相信:tror, tordde, trott,
trodd
sy缝制:syr, sydde, sytt, sydd
så播种:sår, sådde, sått, sådd
第四变位法
属于这个变位法的动词在进行变化时有内部屈折。例如:
bita咬:biter, bet, bitit, biten
bli变成:blir, blev, blivit,
bliven
rida骑:rider, red, ridit, riden
skriva写:skriver, skrev, skrivit,
skriven
bjuda邀请:bjuder, bjöd, bjudit,
bjuden
flyga飞翔:flyger, flög, flugit,
flugen
njuta享受:njuter, njöt, njutit,
njuten
dricka喝:dricker, drack, druckit,
drucken
försvinna消失:försvinner, försvann,
försvunnit, försvunnen
用例
Jag tycker att det är en tråkig
film.
我觉得这是一部无聊的电影。
Han blev förvånad över att höra
nyheten.
他听到新闻觉得很惊喜。
Om em månad har vi glömt vi att ha glömt
alltig.
一个月之后我们将会忘掉一切。
Vad gråter du för?
你哭什么?
Hon var inte bara vacker utan också
intelligent.
曾经她不仅长得漂亮而且聪明。
Ju roligare jobb man har, desto mer tycker
man om det.
一个人的工作越有意思,就越喜欢这个工作。
Den gamle har alltid förblivit trogen sin
hembygd.
这位老人一直眷恋着他的家乡。
Han levde undangömd för stora
världen.
他离开尘世过着隐居的生活。
前一篇:阿非利卡语语法拾零